Idag är det mors dag. Hela Instagram sämmar över med en massa fina mamma bilder och fejjan finns det en massa grattis hälsningar. Jag bidrog med en bild på Instagram Grattis mamma på mors dag. Vi firar dig nästa söndag då två av tre döttrar är på hemmaplan. 

 

Idag för tio år sedan var familjen Ingvarsson i ett litet kasoartat läge. Morfar hade inte lång tid kvar men vi befann oss tjugo mil ifrån honom, i Pukavik. Mamma i bilen och jag förberedde att åka till Kristianstad med ett par kompisar till familjen. Mamma hann inte halvvägs hem förrän morfar hade bestämt sig för att somna in. Inte kan jag för mig vildaste fantasi tänka mig att jag, på dagen tio år senare skulle sitta i slutfasen av min högskoletid. Tio år är en lång tid, samtisigt som det har gått väldigt snabbt. Jag märker att alla minnen för den dagen inte längre finns med, även om det i stora drag ligger där inne någonstans. 

 

Tänk så lycklig man kan bli utav ett par skor! Jag har gått och kollat på dessa skor i säkert ett år, om inte mer. Det hela började iallafall med att mini köpte ett par. Okej att hon har ett par, men när mamma traskar och köper ett par - då blir just dessa skor ännu mer attraktiva. Men så var det här med mina fötter. Den ena är lite längre än den andra  vilket de flesta fötter är. Plus att jag har ganska hög vrist vilket resulterar i hög hålfot och ibland kommer jag inte i alla skor. Jag provar mammas skor och de går bara inte. Då lägger jag ner det här med Palladium tills mini igen öppnar munnen angående dessa skor. Då kunde jag inte hålla mig mer. Jag traskade in i närmsta Nilsson butik - för där vet jag att dom har dessa skor, och provade ett par fast i en storlek större. Oj då, dom var ganska så sköna ja. Man kan väl säga att skorna är ifrån mormor eftersom jag fick pengar av henne i födelsedagspresent. 

 

Imorgon kommer han äntligen hit. Min absoluta favorit minikille kommer hit till Skövde. Som vi ska mysa hela denna helgen. Det ska bli fint väder med sol och förhoppningsvis riktiga vårkänslor så tiden ska spenderas utomhus. Så mycket kärlek man kan få ifrån en liten hårig varelse. 

 

Ja, jag vet - man ska inte längta men jag har en liten längtan till helgen faktiskt. För wopidoo, min älskade lilla skatt kommer hit. Nej, det är inte Robin tyvärr men det är min andra lilla favorit kille. Harry!!! Mamma, pappa och mini ska upp till Lilly i Östersund. Men de vill ha en helg ssom inte innebär att passa hundtider så därför lämnar dom honom hos mig. På söndag åker jag med dom hem för att om cirkus en vecka är det dags för mina första praktikdagar. Lite nervös och ganska taggad. 

 

Idag är det ett år sedan min farfar gav upp och lämnade oss. Ett år det går ganska fort. Eller? Har det gått fort eller gör det ganska ont fortfarande? Jag tror att det inte bara är farfar det handlar om utan vad som skett annars i familjen. Farmor har inte gett upp helt och hållet, men hon har gått till sin egna lilla värld - skulle man kunna säga. I och med att det blev ganska mycket förra våren och även en bit in på sommaren så har det tagit tid och bearbetningen har ganska bara pågått i ett halvår. Ett år utan farfar, och även ett år utan en del utav farmor.

 

...åker jag äntligen hem till älskade Västkusten. Can´t wait! Även om jag intar mysmoodet istället för Paradise hotell så känns det okej att missa veckofinaeln. Då har jag något att kolla på till frukosten på torsdag. Och nej, det känns inte jobbigt och självklart tar jag en myskväll med min man istället för ett tv program. 

 

Att få vara hemma ett tag och testa lite halvt samboliv känns...väldigt vuxet måste jag säga. Men det är la det vi är typ, eller? Nä men det kommer bli så otroligt bra detta. Mitt mission är också att hitta en bra morgon promenad i Falkenberg. Allt känns bra och det känns verklogen som om jag har en min stöttepelare. 

 

Nej, det är inte min födelsdedag utan min ena lillasyster. Stort grattis på födelsedagen Lilly!!! Hoppas du får en kunglig dag uppe i Norrland. Helt galet att hon blir tjugotvå. Det är ju jag med. Typ, eller nej. Enligt mamma har jag art tjugofyra i över ett halvår, men det fyller jag om typ tre veckor. Så thänks mom! 

 

Idag, den fjortonde januari så är det en månad kvar till den riktiga alla hjärtans dag. Nej, inte en dag man behöver fira och så men självklart är det något speciellt den dagen och det suger att sitta själv just denna dag. Det har jag gjort två år i rad men med en liten eftertanke så slipper jag det i år. Glad tjej hej! Och jag ska bara tillägga att jag har en mycket fin mister i mitt liv. Så det så, punkt och slut. God natt godingar!

 

Ja och då har mister gått ifrån tjugotre till tjugofyra. Stort grattis på födelsedagen min goding! Om fyra veckor är det tro det eller ej - min tur! Det är ganska sjukt att det nästan på klockslaget är exakt fyra veckor på oss. Detta året kan jag inte fira din dag med dig, men de kommande året kommer du inte vara själv. Även om du alltid kommer fira din dag med din kära syster. Puss på din dag!

 

Imorgon, äntligen är dags för hemfärd till Halmstad!!! Kommer sova som en kung, utan grannar som partajar - så att det hörs och dunkar i tak och väggar iallafall, i min Hästens säng, med en av mina boys - någon gång iallafall. I helgen har jag paner på att göra noll plugg. På måndag ska jag nog köpa någon julklapp och sen kolla lite plugg, tisdag ska jag och mamma till Gekås och så ska jag öntligen får träffa Frida. Onsdag är det intervju sen drar jobbet igång plus att Lilly kommer hem. Och så var de det där med plugg ja...

 

Från den första december till julafton så sänder julradio.se endast julmusik i alla dess former. Verklogen varation av julmusik. I och med att denna veckan har varit en vecka endast med plugg typ så har det spelats en hel del musik i bakgrunden. 

 

De tidigaste minnena är låten "jag såg mamma kyssa tomten". Jag tror att jag och mina systrar kunde den utantill. Sprang som idioter och "dansade" till den lilla sången. Om jag tänker efter så har vi nog något inspelad någostans när vi har en liten uppvisning till just denna låten. Lovisa är inte så gammal, jag och Lilly far fram och tillbaka och Lilly drar i Lovisa någon gång och herremingud så arg hon blir. 

 

Tiden går fort. Om två veckor är julen över! Eller ja, julafton och det har gått över till juldagen. Om en vecka har jag haft min intervju, börjat jobba och Lilly är på g hem till Halmstad. Jag vill ha gjort fredagen sen kan allt gå i snigelfart, tack. Jag ska även få träffa Frida nästa vecka plus en tripp med mamma till Gekås. Vi och alla andra. Det är sådan tur att man inte ha en längre sträcka dit. Men nä, nu är saknaden stor efter mina hjärtan. 

 

Varje första advent i flera år har min yngsta lillasyster gått modell för en utav Halmstad brud och balklänningsbutiker - Hanna Morris. Det är Lovisas gamla klasskompis mamma som äger butiken och har varje år en modevisning med musik och dans i skyltfönstret. Så otroligt fint, stämningsfullt och mysigt. Tyvärr kunde jag inte vara med i år eftersom jag jobbade idag och befann mig i Skövde. Har annars sett de flesta omgångar. Det ska då ska tilläggas att de har gått från de var cirka tolv år - om inte längre. Och det ska tilläggas att de är arton i år. Vilket betyder minst sex år. Mamma hade tagit några bilder ifrån dagenss visningar och pappa har spelat in, så det ska kollas på när jag kommer hem. Men några bilder bjuder jag på. 

 

Att ett djur kan betyda så otroligt mycket förstod jag inte för fem år sedan. Det var året innan vi fick tillökning i familjen. I april tvåtusennio föddes Harry som skulle bli den nya familjemedlemmen i familjen Ingvarsson. Min mobror och hans man föder upp hundar i rasen Griffon och har själva ett par stycken. De hade fått en ny kull och vi skulle bara upp för att hälsa på morbro med man plus hundarna. Det måste tilläggas att vi i ett par år pratat om en hund men hela tiden hittat undanflykter till varför vi inte skulle. Julen innan hade vi haft Harrys mormor Celine och det spädde bara ppå den ljuva känslan det är att faktiskt ha hund i familjen. Hon blev helt klart som en familjemedlem. Iallafall - när vi åkte hem den dagen visste vi att Harry skulle bli vår och att vi skulle hämta hem honom lördagen den tretton juni. Varför jag kommer ihåg detta datumet är för att det var dagen efter min student. Från dag ett så tog han en del av både mitt och resten av hans omgivnings hjärta. Mitt älskade lilla hjärta.