Nej, inte telefon och inte förlovning. Utan kanske en examenspresent ring. Jag pratade lite med mamma om ring idag och hon nämnde ring som en present. Och jag har börjat kolla...Jag har kollat på både en Efva Attling ring och en ring ifrån Edblad. 

Idag har det vart en sjukt tråkig dag. Jag har haft ont i baken för att jag har suttit ner nästan hela dagen. Plugg, plugg och återigen plugg. Min hjärna kolappsar snart och kommer inte vilja sammarbeta. Men ja, jag vet. Det är inte långt kvar. Håll ut nu Andrea. You can do it! Eller? 

 

På fredag kommer mamma plus morbror en sväng på lunch, sen ska dom vidare till Stockholm och till mina kusiner. Kul för dom. Det hade jag med velat. Men istället ska jag jobba. Nä, det är inte så tråkigt utan ska bli kul att få komma ut och träffa människor. Det är inte riktigt samma sak med vänner och människor här i Skövde längre. Visst - man gör som man vill, men det känns ändå som om något saknas. Och det är lite kärlek att höra vännerna på Västkusten som vill att jag ka komma hem - helst igår. 

Nej, jag är minus noll procent preggo men ändå så är det väldigt mycket känslor. Vad gör man åt alla dessa känslor som bara vill ut?! De gångerna då livet håller på att ändras så blir jag skräckslagen och låter dessa känslor gå ut över de personer som betyder mest. Sjukt taskigt och jag har blivit mer medveten om det så jag försöker att få ut dom på annat sätt. Tårar löser inte speciellt mycket. Lite kan det lösa ibland faktiskt. Nu är det en sådan situation som råder hos fröken Ingvarsson. Ena foten i studievärlden och andra i den så kallade vuxenvärlden. Herremingud, snart är tryggheten slut och nu är det verkligen dags att stå på sina egna ben och bevisa för omvärlden att jag är ganska bra på en del saker. Jag är så otroligt trött på att vara student med allt vad det innebär, stress, nervöst, skrivkramp, alltid något som borde och ska göras - och så vidare. Så det ska bli skönt att förhoppningsvis inte ha samma press längre. 

 

Men nu borde jag verkligen ta tag i det hela. Jag kan inte fortsätta vara lipen nummer ett. Även om det är den roll jag har fått ifrån min kära familj, och det lär knappast gå att sudda ut...Och för att förtydliga handlar det nog inte bara om jobb elelr ej utan vad som mer kommer att hända, hur min vardag kommer att se ut och så vidare. Det kommer bli en ny vardag vare sig jag vill eller ej, och den kommer bli bra eftersom jag kommer att göra den bra. Men en liten ytterpytte liten känsla mer oro ligger där ändå och gror. Det värsta är om jag ska sumera det hela är att jag nog inte kan sätta finger på vad det är frågan omm egentligen. En positiv sak är väl att jag är medveten att det är något. Men det borde väl vara kungligt att ta reda på vad känslorna kommer ifrån. Mitt mission...

 

Snart är det slut på Skövde livet och då är det dags att säga hej till Västkustlivet igen. Men denna gången blir det i en stad fyra mil norr om Halmstad. Även om jag ska "flytta tillbaka" så ska jag ändå inte flytta tillbaka. Vill jag flytta tillbaka till det jag flyttade ifrån? Det enda jag skulle vilja ha i den stad jag flyttar till är fler butiker och min familj. Hela familjen, inklusive systrar som är och ska på äventyr. Men, det är bara att inse att man inte kan ha allt. Mamma, pappa och Harry kommer att finnas fyra mil ifrån mig och det är bättre än ingenting. Med systrarna blir det värre. Fast har det funkat i tre år borde det funka ett par år till. Eller för alltid. Nej, positivt tack! Butiker...ja, det låter kanske ytligt. Men jag får helt enkelt vänja mig. Som det ser ut nu så kommer jag arbeta i den större staden så där får jag de butiker jag behöver. Har en lite förstående pojkvän som har sagt att det finns något som heter helger och "utflykter". Det positiva med den nya staden är att det finns otroligt fina människor, min kärlek och en nystart där ingen känner mig så bra och jag inte dom. Vilken stad jag än flyttar till har jag havet, men i den norra staden ligger det betydligt närmare än i den södra. Det är anledningar till varför jag inte har en sådan stor lust att flytta tillbaka till det jag flyttade ifrån. Men det är dags för en omstart, en omstart på "hemmaplan". 

 

Jag har liksom landat i att jag faktiskt har fått ett sommarvikariat. En annan arbetsplats än den jag är van vid. Och då kommer också frågor. Ja, kalla mig ytlig men jag vill bara passa in och inte sticka ut. Varken som tant eller som lättklädd. Vad i hela friden har man på sig när man jobbar på kontor?! Pratade med mamma idag och vi (hon) kom fram till att lite pös slash finbrallor skulle funka med en t-shirt och ett par ballerinaskor. Ganska luftigt och skönt ändå. Sen kom jag själv på idén med långkjol - vilket man både kan matcha med ballerina och Converse, och så kom jag på långklänning. Nu gäller det att kötta viktnedgång! 

 

En tenta gjord, om ett par timmar är det dags för andra. Jag vill att det ska bli söndag. Jag vill ha gått min morgonpromenad och komma hem lagom till Vasaloppstarten. Tyvärr börjar den klockan åtta på morgonen vilket betyder att jag måste vara hemma tilltyp kvart i. Men det klarar jag...Tror jag. Jag vill gå min promenad för komma inte att kunna gå imorgon bitti. Och på måndag är det vägning. Och om ett par månader är det examen och sommar. Idag betalade jag in till examensfesten som är den femte juni. Herregud. Även om jag inte vill att tiden ska gå fort så vill jag ändå det. Men så var det ja, ta tillvara på tiden var det ja. Nog om det, fokus imorgon, Vasaloppet på söndag. Vi säger så sålänge.

 

Ja, frörutom att jag nästan suttit inomhus hela dagen så har det ändå vart en ok dag. Jag har som sagt sagt upp allt som har med försäkring, bredband och hushållselen att göra. Men så har jag också en liten nyhet. Kommer i ihåg att jag var på en liten arbetsintervju innan jul? Det var för en praktikplats för nu i vår, men idag fick jag ett mejl där det stod att jag blev erbjuden ett sommarvikariat på sex veckor. Och jag tackade ja dirr! En liten sten föll ifrån mina axlar och då var sommaren räddad. Ja, sex veckor är inte så mycket tänker ni kanske. Och njae, men det är bättre än ingenting och ett kliv in på arbetsmarknaden. Även om det är tentaperiod så känns det iallafall väldigt skönt. Som jag ska fira på söndag! En dag då jag absolut inte ska tänka på skolan.

 

Detta otroligt fina armbandet vill jag ha! Gud så snyggt! När jag nått ett delmål - vilket och när det nu blir så kanske jag ska ta en extra funderare och köpa detta fina. Om ganska exakt två kilo har jag nått minus femton kilo. Eller ska jag sätta det sin delmål på minus tjugo kilo? Får helt klart ta en riktigt funderare. 

 

Ja, nu kommer säkert många av trilla av stolen så håll i hatten. Jag har kommit på - inte bestämt mig, för att kanske ta och börja springa lite. Eller springa, det var att ta i men lunka fram vilket förhoppningsvis kan generera i en lite jogging. Jag har aldrig riktigt tyckt om att springa. Kondition tror jag inte ingick i mig själv när jag föddes. Det var något som glömdes bort i skapelsen. Men det som är grejen med att springa slash jogga är att man faktiskt kan göra det nästan vart man vill. Nej, att springa på en veckas semester utomlands blir det inte tal om. Det är en ganska lätt träningsform om man gillar det. Jag vet inte hur utvecklat detta kommer att bli men kanske att jag skulle ge det en chans ändå? Synd att inte testa iallfall. Jag kanske kommer att gilla det? Så to be continued när det gäller min löpning. 

 

Under tentatider så kommer man på sig själv med att ha en hel del tankar. Precis som om man just under tentatider har så mycket annat i hjärnan att tänka på att den går på högvarv och tänker på allt annat. Förutom mina väsktankar så har jag också funderat på allt ifrån en ny garderob till vägning på måndag till vänner och familj.

 

Jag har lovat mig själv att faktiskt bara lägga energi på de människor som ger mig energi tillbaka. Det låter lite klyshigt kanske. Men ju äldre man blir ju viktigare blir det att ha riktiga vänner som jag redan skrivit ger energi tillbaka istället för att ta. Vi kommer alla i olika stadier i livet. Jag är snart på g till ett annat stadie, ett stadie jag tidigare inte varit med om - det så kallade "vuxenlivet". Vad det nu innebär? Medan som för min syster, "första året på högskola - stadiet". Jag kommer ihåg hur guld och gröna skogar det för mestadelen var. Men även de tre åren på högskola ser olika ut år efter år. Något jag borde bli bättre på är att leva i nuet. Så då kanske jag har tre nyårslöften...? Min viktresa ska forstätta och jag vill nå min slutmål, ta vara på de vänner som faktiskt betyder något och som du får tillbaka något utav plus att ta till vara på tiden. Amen to that. 

Såhär en fredag kväll så kommer lite tankar. Och jag har kommit på en sak. Eller egentligen har jag vetat om det ganska länge...Men, det där med väskor är väldigt roligt. Väskor i alla former, små clutchar och necessärer till resväskor. Ju mer stilrena desto bättre. Sen tycker jag inte det är så kul att betala allt för mycket för en väska eftersom då är det roligare att ha flera. Visst, de kanske inte håller lika länge som en dyrare men som sagt så står jag fast vid att det är roligare med variation. På tal om det måste jag ta tag i att rensa i min väsksamling...

Två veckor hemma och över jul sen var det nästan kört. Inte helt eftersom det är betydligt bättre idag än vad det var i tisdags. Men ett socker beroende är väldigt lätt att få men otroligt jbbigt och lite krävande att bli av med. Som sagt, idag är det den första dagen på ett par veckor då jag inte kräver något med hög sockerhalt. Sen kanske jag gjorde något i morse jag inte skulle gjort, men done is done - och denna sak är att jag vägde mig. Det såg bättre ut än vad jag trodde det skulle göra men detta är hemmavåg och den riktiga vågen ska jag äntra på måndag. Kommer vara nervös, men också lite taggad. Jag tar denna veckan som den är men ett gymbesök är bokat på söndag. Så det får helt enkelt gå som det vill på måndag. 

...började jag dagen med en frukost och sen ett möte. Som jag skrivit innan har jag fått en intervju till en paktikplats i vår. Så det var det möttet jag i onsdags var på. Nervös men otroligt taggad och fokuserad. Det var lite oklart om jag ens skulle få något överhuvudtaget, utan det hela var en träff mellan mig och arbetsgivare. Jag var allts inte lovad något. Men, nu efter mötet så kan jag meddela att jag kommer få göra ett par veckor slash dagars praktik där i vår. Föhoppningsvis och antagligen kommer detta sen leda till ett sommarvikariat på cirka åtta veckor. Jag är otroligt glad och nu hoppas jag att allt går som det ska och att jag blir garanterad ett vikariat i sommar. Detta återkommer jag med längre fram i vår. 

 

I somras så tyckte jag att det var en hel del jeanskjolar som sprang runt. Inte bokstavligt talat, men en hel del tjejer hade jeanskjol på sig i somras. Blev lite smått intresserad men min ena syster höll inte med mig, sommaren tog slut sen har jag inte direkt tänkt på det. Men idag så fick jag se en sådan sjukt snygg, mysig och cool outfit. Tror att jag hade kunnat coppa rakt av alltså. Om jag haft hennes coolhet och kropp vill säga.